Fågeljakt

Kommentarer
Elisabeth säger:

Du är en fin djurvän Maria, mån om allt och alla som alltid.
Du kanske undrar var jag tagit vägen. Värsta mardrömmen pågår här. Min fina svåger, nyss fyllda 65 har oväntat avlidit efter en kort tids sjukdom. Insjuknade i mitten av augusti i något liknade förkylning med influensasymtom, var så mycket värre än så. Efter en vecka, kördes han nersövd och i resirator med ambulans till Karolinska i Sthlm för intensivvård på CIVA. Läkarna var mycket frustrerade. Varför var han så sjuk? Svårställd diagnos, visade sig tyvärr vara en aggressiv mycket ovanlig obehandlingsbar lungcancer, med kort tid kvar att leva. Min svåger hade inte känt sig det minsta sjuk innan, var friskheten själv fram till dess. Vår värld har förändrats allt har plötsligt blivit så grått. Livet är skört och inte det minsta rättvist. Att allt har sin mening kommer jag aldrig mer att säga. Lider så med min syster med familj, gör ont, systerhjärtat blöder Det mesta känns nu stappligt, vingligt och ostadigt. Begravning i slutet på veckan. Vill inte !!
Men livet måste trots allt gå vidare finns ju inget annat val.
Kram till dig från Elisabeth

Svar: Kära Elisabeth! Jag har tänkt på dig och varit misstänkt på att det var nåt sånt här som hänt för du har varit så tyst sedan du sist du skrev och då nämnde du din oro över hans plötsliga sjukdom.
Jag hade faktiskt tänkt skicka ett mejl till dig idag men så skriver du här.

Så fruktansvärt trist och sorgligt!!
Tänk att man kan gå omkring och tro att man är kärnfrisk och inuti växer en elak cancer!

Jag förstår att livet känns grått just nu och att en höst aldrig tett sig mörkare!
Och hur det känns för din syster med familj går ju bara inte att riktigt sätta sig in i!
Vilken chock! De skulle ju fira hans pension och såg fram emot en ledig tid i livet där planen säkert var att det fanns så mycket kvar att upptäcka!
Livet är verkligen skört och vi har inget löfte om en ny morgondag. Vi vet inte ens om vi finns med hela den här dagen! Och många gånger känns livet så enormt orättvist.
Och visst kan man många gånger fråga sig: "Varför???"

Jag hoppas ni alla ska hitta krafter i allt det sorgliga. Försöka hitta de där ljusa stunderna som varit när han ännu levde även om det bara är mörka kommande stunder man ser framför sig just nu.

Skickar en massa värmande kramar ♥

Ta hand om dig fina Elisabeth!



Maria

2016-10-11 | 11:08:27
Skorpan säger:

Du är verkligen en äkta djurvän! Jag vill tipsa om en smart sak som jag sett på bild någonstans. Där hade man tillverkat en gigantisk "boll" av hönsnät i vilken matstationer för småfåglarna fanns på insidan. Maskorna i nätet var tillräckligt stora/små för småfåglar men höll ute såväl katter som skator.

Svar: Ja jag har sett nåt liknande faktiskt. Den verkar bra!
Vår senaste " uppfinning" med halvt liggande spaljer mot en kompostram blev en succé! Oj oj oj vad många fåglar vi har där nu! Och fåglarna vågar sig på att sitta på marken när de har lite kamouflage. De sitter alltså under spaljen men även på själva spaljen och hackar sönder fröna. Det håller för fåglarna som är så lätta men allt rörs om en katt försöker smyga sig fram och då flyger fåglarna snabbt iväg!
Katten däremot tycker nog fågeljakten blev tråkig. Han kommer till gården men går mot sjön istället, där det säkert finns en del möss att fånga.
Det är möjligt att han tar nån fågel ibland. De sätter sig ju en bit ifrån också när de ska hacka sönder fröet men det är tyvärr omöjligt att förhindra.
Vi har iallafall gjort det betydligt svårare för katten att jaga fågel.
Inte lätt då man vill att alla djur ska ha det bra! En smått omöjlig uppgift..

Det är som havsörnarna som vi har, jag älskar dem och tycker de är så mäktiga men jag blir ledsen över att de tar sjöfåglar och andra djur. Det känns lite bättre när de tar fisk men de äter en hel del annat också. Men havsörnarna ska ju också leva....
Fast katten behöver inte småfåglarna, han får ju mat serverad hemma och tar en massa möss också. Han jagar nog mest för nöjet även om han äter upp det mesta av fåglarna.
Det känns ganska irriterande! Men det är deras natur...
Kram från en djurvän till en annan! :)


Maria

2016-10-11 | 13:32:00
MirandaMaräng säger:

Såå härligt det ser ut vid dina "fågelmatställen". . . att se en massa olika fågelsorter!
Om det vore din kisse skulle du kanske kunna testa med halsband och en liten pingla. . . så fåglarna hinner flyga undan när de hör pinglandet!
Du kanske kan höra med grannarna vem som äger katten!!!
Ha en fin torsdag och Lycka Till!
Kram

2016-10-13 | 11:37:38
Bloggadress: http://mirandamarang.bloggo.nu
Tezz%20p%E5%20S/Y%20Andromeda säger:

Åh vad smart gjort med fågelbordet så inte katten kommer åt fåglarna. Förstår precis, jag är en stor djurvän och vill inte att någon ska komma till skada, ävn om det är kattens naturliga instinkt att jaga. Häromdagen jagade min unghund upp grannens katt i en tall. Det var inte meningen, han smet ut, som tur var är vi riktigt goda vänner, så han bara skrattade åt det, och efter ett tag kom katten ner igen. Vackra fågelbilder du tagit!
Kram

Svar: Hej Tess! Vad roligt att se dig här! Du fick ett sent svar från mig eftersom jag missat din kommentar.
Ja det blev bra med fågelbordet. Det fungerar jättebra!

Tack för berömmet över fågelbilderna. Jag tar en massa bilder så många blir superdåliga men då går det ju att välja ut de som blir ok. :-)

Vad skönt att grannen tog det bra när din hund jagade upp katten i trädet. Även där är det ju fråga om instinkt. Hundar som inte är uppväxta med katter brukar jaga katter. Det gjorde vår hund också. Hon blev heeelt galen om hon såg en katt och riktigt "skrek" om hon var inne och inte kunde komma åt den! Utifrån måste det låtit som om vi försökte döda henne! Hahaha! Men hon var lite "galen". Galen men älskad för den hon var!
Ha en trevlig helg!
Kram
Maria

2016-10-14 | 08:27:28
Anki säger:

Har flera gånger försökt kommentera hos dig, men kommer inte åt kommentarsfältet om jag är först... sen glömmer jag tyvärr att gå tillbaka, så nu gör jag så här och skriver i ditt förra inlägg som har fått kommentarer, för då kan jag också skriva... visst är det konstigt...
Så bra du fixat så du försvårar för katten - bra jobbat!
Vackra såsterriner i nya inlägget ... riktiga fynd!
Tråkigt att du har så mycket olika smärtproblem och det måste vara otroligt jobbigt att inte kunna få hjälp med något som du tål och som tar bort smärtan.
Önskar dig en fin helg!
Kram

Svar: Tack för att du skriver om dina svårigheter att kommentera! När jag skriver inlägg finns en ruta som redan är förbockad som medger kommentarer. Men ibland så är den rutan av någon anledning tom och det är så lätt att missa. Det är först om det blir väldigt tyst med kommentarer som jag börjar misstänkta att det hänt igen. Så när jag loggar in kan jag bocka för den och få kommentarer igen. Väldigt irriterande!
Men jag får försöka bli bättre på att kolla om bocken finns där!

Ja lite drygt är det att inte kunna få hjälp med smärta men med åren accepterar man smärtan bättre. Och den senaste smärtproblemen ger sig säkert med tiden. Nacken är redan skadad sen tidigare men just det här borde ge sig. Och handen borde bli bättre när jag väl opererar den. Även om man behöver båda händerna så är jag glad att det är vänster i allafall.

Ja terminerna var ett fynd. Den större med sparvar var nog den jag blev mest glad för, trots att den är i sämre skick. Älskar motivet med de små sparvarna.
Och på tal om fåglar så är jag så glad att det funger med gallret! Även om det utseendemässigt vore fina utan så får det hellre se lite rörigt ut men att fåglarna får leva!

Ha en fortsatt fin helg du med Anki!
Kram
Maria

2016-10-22 | 07:53:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: