Vem satt en gång och sydde?
DATUM: 2019-10-08
Kategorier ►:
Allmänt
Jag tänkte fortsätta bomba er med bilder på mina symaskiner.
Först tänkte jag visa några detaljbilder av den modernaste av dem och den som jag använder.
När vi just flyttat in här gav Singer ut en jubileumsmodell av en symaskin.
Jag har alltid använt Husqvarna och hade en rätt så okej symaskin. Men den fina symaskinen kunde jag bara inte motstå!
Den skulle få stå framme och vara dekorativ även när den inte användes.
Så symaskinen som jag redan hade fick hamna hos en av döttrarna och jag slog till med en symaskin från Singer.
Den är otroligt lättanvänd och man behöver bara trycka på knapparna för att få fram olika stygn.
Här är den inställd på raksöm....
Och här är den inställd på en av dekorsömmarna
Det där som sitter till vänster om nålen är det som gör att tråden kan träs på automatiskt. Mycket bra!
Men det är inte den modernaste symaskinen som jag ska berätta om utan en gammal trampsymaskin från Husqvarna.
Den här snyggingen är rätt så ny i vårt hem. Jag visade den i förra inlägget.
Det var gubben som hittade den men egentligen var det underredet som han var ute efter. Ett underrede som nu står på gården med en stor skifferskiva på och har blivit ett fint avlastningsbord till grillen.
Symaskinen blev då över och jag tog genast reda på den och vilken fantastisk maskin det var!
Bordsskivan med två lådor blev också över men den står i källaren i väntan på ännu nån idé.
I lådorna låg en massa tillbehör till symaskinen. Flera olka pressarfötter och annat låg i pappkartongen som står där till vänster. Och dessutom följde det med en broschyr till maskinen.
Det jag reagerade på var att det här minsann inte var någon vanlig symaskin!
Och dessutom, en liten detalj som gjorde den extra värdefull för mig.....ser ni att det inte finns någon målad dekorkant framtill.
Anledningen? Den är helt enkelt så välanvänd att dekoren nötts bort!
Tänk så många timmar som den blivit använd! En sån detalj gör den som extra kär för mig!
Läser jag sedan broschyren så förbluffas jag över vilken fantastisk och säkert dyr symaskin det här måste varit!
Hela broschyren finns kvar, men många sidor hade lossnat och de satte jag upp på väggen ovanför maskinen.
Det här är framsidan.
Den här symaskinen hade en ovanlig finess för den tiden, nämligen att den gick att köra både bakåt och framåt.
Det här är första sidan och där kan man se att den är från 1918. Alltså ca 100 år gammal!
Den här symaskinen användes till att brodera med. Delarna som rekommenderas för broderi fanns med i asken.
Genast fick jag en annan känsla för gamla maskinbroderade dukar! Vilket skickligt arbete det måste varit!
Tänk att kunna sy såhär på en trampsymaskin!
Saxen som hänger på väggen följde med i en låda. Den är otroligt vass och är nog bara använd till textilier.
Sidan som beskriver hur man oljar maskinen är märkt av symaskinolja, precis som gamla broschyrer ofta är.
Tänk att man skulle smörja den med olja två gånger om dagen vid regelbunden användning!
Och här beskrivs hur man sätter i undertråden.
På den här ritade bilden ser man att den ursprungligen var lika fint dekorerad både på framsidan som baksidan, men nu är alltså bara baksidans dekor kvar.
Tanken flyger iväg och jag ser en kvinna framför mig som sitter och syr långt in på kvällen, så länge som bara ljuset räckte till.
En sömmerska som sydde kläder åt andra men också broderade med maskinen.
Säkert sydde hon förutom broderier också familjens kläder. Och när de var trasiga så blev de lagade, inte som det ofta är nu, då trasiga kläder slängs och det ska köpas nytt!
När de inte gick att rädda längre revs kläderna till trasor som blev till trasmattor.
En tid då saker togs tillvara, långt ifrån slit-och-släng-tiden.
Idag har vi ändå blivit lite bättre på slänga-hysterin och vi har förstått hur galet det är att bara köpa nytt!
För inte länge sedan var det en skam att köpa begagnat och många skulle aldrig sätta sin fot i en affär som tex Myrorna.
Idag är det högsta mode och det är ju för väl!
Idag är det inte bara fattiga studenter som köper kläder där, nej nu ser man folk i alla "samhällsklasser".
Idag skäms man inte över sina begagnade fynd utan visar med glädje upp dem.
Och saker byter ägare på både nätet och butiker. Ett litet framsteg som jag tror kommer att hålla i sig.
En träförpackning full med olika symaskinsnålar följde också med. De var mycket längre än dagens. Här har jag lagt en nutida symaskinsnål utmed den gamla och betydligt större. De gamla nålarna är otroligt vassa.
Jag är så glad att jag blev ägare till den här gamla trotjänaren och självklart får den nu stå utmed min nutida symaskin.
De gamla symaskinerna drevs med kvinnokraft, (jag tror det var få män som sydde på symaskiner)
Dagens symaskiner drivs med el, och surfplattan jag skriver på drivs på batteri.
Ett batteri som behöver laddas, annars stängs den av.
Just nu är det så...endast 4% kvar så bäst att ladda!
Dessutom har klockan tickat iväg och det är bäst att sova en stund så bäst att sluta skriva nu!
Jag önskar en fortsatt fin höst!
Kram från Maria
