Maskrosor...Hur känner ni inför denna gula inte allt för ovanliga lilla blomma?
Jag tror de flesta ogillar den men jag vet att vissa älskar dem!
Jag tillhör väl inte kategorin som älskar dem, men jag tycker att allt för många verkar jaga maskrosor helt hysteriskt!
Varenda maskros verkar få pulsen och irritationen att stiga! De surar över att grannarna inte håller efter maskrosorna så att de själva får ha en ogräsfri gräsmatta!
Jag tycker de kan vara rätt så vackra! Och på våren kan första maskrosen göra mig helt lycklig!
Men jag håller med! De blir lätt för många! Så är det bara! Och det är helt omöjligt att skydda sig från dem hur mycket man än gräver upp de små solarna från trädgården.
Dels är det ganska hopplöst att få upp hela roten och sen sprider de sig med sina frön som kan segla iväg en lång väg.
Jag läste en text om maskrosor där det stod:
"Att försöka få bort maskrosor från gräsmattan är ett otacksamt arbete. Det är i stort sett omöjligt om man inte skopar bort cirka en och en halv meter av jordlagret, lägger dit planteringsjord och sår i gräsfrö. Då kan det lyckas."
Så det är nog ingen anledning att gå och svära över grannens maskrosor, de kommer upp ändå!
Dessutom kommer det ändå alltid finnas maskrosor i dikeskanter eller förresten överallt! De växer ju t.om. upp genom asfalt!
Håller man efter gräset med gräsklipparen så syns de inte så mycket!
Fast får de vara kvar är de värdefulla för både humlor och fjärilar
Visst vore det fint med en gräsmatta som är grön och fin, men i mina ögon behöver den inte se perfekt ut, en och annan blomma ser bara trevligt ut, och nog finns det värdefullare saker att ägna tiden åt under de få sommardagarna vi har!
Vi har massor med maskrosor på gården! Att börja gräva upp dem skulle ge oss en gräsmatta som liknar ett nystartat potatisland! Så, ganska meningslöst alltså!
Men jag tar bort de som stör mest och i jordgubbslandet och i rabatterna vill jag inte ha dem!
Eller som här mellan stenplattorna! Den vill jag inte ha där!
Tänk ändå, vilken överlevare en maskros är! Inte konstigt att begreppet maskrosbarn finns! För de har verkligen fått kämpa sig genom sin uppväxt men ändå vuxit sig starka! En som man skulle kunna kalla maskrosbarn är Oprah Winfrey. Snacka om tuff uppväxt men ändå har hon kommit så långt och blivit så framgångsrik!
Men det var en liten parantes i detta ogräsprat! Hihih!
Vad som är mindre bra är att många svenska ängsväxter har blivit sällsynta eller utrotningshotade och antalet utrotningshotade fjärilsarter har ökat kraftigt under de senaste åren.
Rådet mot det sägs vara:
"Sluta att klippa gräsmattan. Den vilda och naturlika trädgården ger en rik blomning under lång tid av året med en obetydlig arbetsinsats och minskat arbete med gräsklippning och ogräsrensning.
Källa: oklippta-grasmattor-ger-storre-biologisk-mangfald
"Under de senaste femtio åren har antalet arter av fjärilar i Sverige minskat till hälften och en europeisk studie visar nu att under de senaste tjugo åren har antalet dagfjärilar minskat med 70 procent. Detta påverkar också våra fåglar och människornas tillgång till mat
Tidigare tillät jordbruket att gräs och örter blommade innan de slogs, men nu slås vallarna allt tidigare. Finns ingen nektar så har fjärilarna inte någonting att äta och det är förklaringen till att det finns allt färre fjärilar.
Försvinner fjärilarna och insekterna blir inte fruktträden pollinerade och då tvingas vi gå och pollinera träd med pensel som de gör i andra delar av världen. Därför behövs mer kunskap om hur fjärilarna påverkas av jordbruket."
Källa: fjärilar-flyr fattigt landskap
Själv vill jag dock hålla gräset kort där vi vistas barbent för även om fästingar är betydligt mindre i antal än de finns söderut så finns de här också.
Däremot låter vi en stor yta av vår 12 000 kvadratmeter stora tomt vara oklippt. Vi klipper bara själva tomten kring huset.
Och en del ogräs får vara kvar, som den här sötisen som jag glömt namnet på.
Den andra bilden i det här inlägget, den med den vackra runda fröiga maskrosen har min son tagit.
Han var och hos oss från tisdag till torsdag (alltid så roligt då barnen hälsar på!) och lånade min kamera en stund. Vi har likadana så han är van att fotografera med den, han kan dessutom mycket mera än vad jag kan när det gäller inställningar!
Inte dumt att få tillbaka kameran med flera vackra bilder som jag kan använda här på bloggen! :-)
I dag faller ett regn tungt från himlen och det behövs verkligen för oj så torrt det har varit!
Alla växter får nu äntligen lite mera "rotblöta"
Här inne väntar tvätt och lite bakning. Det behövs det också!
Hoppas ni har en bra dag ute i vårt avlånga land, oavsett väder!
Kram / Maria
