Laddar upp för en lång vila.
DATUM: 2016-09-02
Kategorier ►:
Allmänt,
Djuren o naturen,
Trädgård
Här är jag. Maria i huset mellan skogen och sjön.
Det fortsätter att vara glest mellan inläggen men det beror inte på brist på intresse. Det har bara varit en massa annat som tagit tiden och orken från tid vid datorn/ plattan. Precis så som det ofta är i livet.
Sommaren börjar bytas mot höst. En rätt så härlig tid men också rätt så stressig. September har kommit och redan nästa månad är Oktober här. Den månad när den första snön kan komma.
Det är så mycket jag vill hinna med innan det blir vinter.
Är dagarna fina passar jag på att vara ute så länge det bara går.
Hur mycket som helst återstår att göras i trädgården men jag kommer omöjligt att hinna, eller orka med allt jag vill. Det gäller bara att få in i skallen att det är bra ändå.
Allt behöver ju inte bli gjort. Det är inte hela världen!
Jag gör så gott jag kan, och försöker samtidigt att ha ögonen öppna för annat än jobb som borde göras och något som ögonen gärna faller på är alla så otroligt vackra fjärilar som flyger överallt den här årstiden.
Vinbärsfuks syns lite här och var. De verkar inte ha nån speciell blomma de helst landar på.
Vinbärsfuks är en fjäril som övervintrar.
Ofta mellanlandar det fjärilar på vårt gamla marmorfärgade plastbord. Här har en sorgmantel landat. Den är också en av våra få fjärilar som övervintrar.
En sorgmantel hängde envist kring mig en dag och ville sitta på mig. Det brukar kännas speciellt då en fjäril vill vara nära men det var med lite delade känslor. En del säger att en fjäril är en hälsning från nån som inte finns bland oss längre men när det var just en sorgmantel så kändes det lite oroande.
Vissa säger att sorgmanteln kommer varslande om att en nära anhörig är nära döden.
Fast man ska väl inte ta det där allt för seriöst! :)
Citronfjäril ser man ofta se på våren, men det har flygit en massa såna hos oss nu. De ska iallafall betyda lycka. Även de är övervintrare.
De är svåra att fotografera då de vilar med vingarna hopslagna.
Åsså favoriten. Eller en av dem, nämligen påfågelöga. De är verkligen ööööverallt på vår gård, hur många som helst och de verkar gilla de mesta av blommorna. De har faktiskt nytta av sitt utseende för "ögonen" skyddar dem mot rovdjur eftersom det ser ut som fjärilen stirrar på rovdjuret.
Även påfågelöga är en sån som övervintrar.
Att det är just de som övervintrar som syns mest just nu är för att de samlar på sig en massa näring inför den långa vinterdvalan.
Sen när den vaknar upp nästa sommar lägger den ägg som blir larver, puppor och sen nya fina fjärilar.
Så de fjärilar som vi ser nu är nästa sommars fjärilsföräldrar!
Det känns lite fint att tänka på.
Astrarna blommar så fint nu. Det är något speciellt med de senblommande blommorna. De lyser upp när så mycket annat vissnar ner.
Här tror jag minsann att solblomflugan och humlan har lite hemligheter för det syns som om humlan viskar nåt till den. Kanske den berättar vart de ska övervintra.
Jag är så glad att det sitter en så pass bra kamera i mobilen nuförtiden för det måste gå snabbt att fotografera. Fjärilarna flyger så snabbt iväg till andra platser. Inte hinns det med att hämta den vanliga kameran då.
Mobilen däremot, den hänger lätt med i fickan. Älskar det!
Idag ska jag också försöka vara ute mest hela dagen. Ta vara på de sista av sommarens sol. Ev ska nåt fönster få lite fönsterkitt på sig också, det behövs då de är gamla. Det är ett lite rogivande pyssel tycker jag. Jag gillar det som är lite skapande.
Sen blir det helg och då ska jag läsa en massa bloggar jag längtar till.
Ha nu en riktigt fin fredag och sen en toppenbra helg!
Kram ♥
PS! Min första kommentar till det här inlägget fick mig att förstå att rubriken lätt misstolkas.
Där ser man hur lätt text kan tolkas beroende på vem som läser. Jag har inga som helst tankar på att ta någon vila från bloggen och därför tänkte jag aldrig på att rubriken faktiskt kunde syfta på det. Tanken var fjärilarnas långa vila. Men nu när jag läser rubriken ihop med mina första rader om allt jag inte hinner så låter det ju faktiskt så.
Men nejdå, jag kommer inte att ta nån paus från bloggen. :)
Kram igen
/ Maria
