ett tomt blad

Som sagt så är Lea helt fixerad vid att hoppa upp på stenar!


Man har så mycket bättre utsikt när man kommer upp en bit!

I dag när vi var ute i skogen fick hon upp ett spår på något djur och jag lät henne spåra upp det. Det var full fart med nosen nere i marken och jag på efterkälken som försökte hänga med så gott jag kunde med kopplet i handen!
Inte alltid så lätt när hon utan problem springer mellan gamla träd som inte har några grenar nertill men som i min höjd har en massa gamla grenar som är i vägen!

Det här är min sikt framåt. Bara en massa grenar!
Det ljusa där framme är Lea!


Men det blåste så mycket så hon tappade snart spåret. Efter ett tag hittade hon ändå igen det och viftade glatt på svansen med nosen ivrigt sökande. Jag såg då färska spår i mossan som av storleken att döma syntes vara från en räv men vi såg inte till någon. Rävskit har vi däremot ofta hittat och hon har fler än en gång ivrigt spårat sig fram till det. Eftersom det började skymma så vände vi i stället hemåt men några stenar måste man ju ändå få hoppa upp på innan vi kom hem!



LEA på sten



LEA på ännu sten



LEA i skymmningen på sten.

Jag passade på att plocka lite lingonris innan det hann skymma allt för mycket. Ska använda det till juldekorationen hemma i stan. Får jag till något fint av det så kanske det blir nåt foto på det sedan.