Jul, varför heter det så?
Kelterna trodde att de döda reste sig från graven under halloween för att hemsöka de levande och hitta vägen till dödsriket.
Därför gjorde kelterna allt för att skrämma gengångarna. På kvällen klädde folket ut sig för att lura de onda andarna. Masker och annan förklädnad skulle få de hemsökande döda att tro att kelterna precis som de hade återuppstått från de döda och skulle lämna dem i fred.
Så otroligt fånigt att vi ska fira nåt sånt! Men det är jag det och de som gillar firandet får förstås göra det! :-) Själv tänder jag ljus på alla helgons helg för att skänka en tanke till de som inte finns med oss längre.
Däremot firar jag gärna jul! Även om jag inte tror på allt som har med julen att göra. Jag älskar julen!
En sångtext som jag gillar är "Have your self a merry little Christmas" Den innehåller så fin text.
Have yourself a merry little Christmas
Let your heart be light
From now on, our troubles will be out of sight
Have yourself a merry little Christmas
Make the Yuletide gay
From now on, our troubles will be miles away...........
Jag funderade lite på ordet Yuletide. Så likt jultid det låter!
Det fick mig att fundera på vart ordet jul kommer så nyfiken som jag är började jag leta.
Det engelska ordet är ju Christmas som låter mycket mera kristet än jul och julen är väl en kristen högtid? Eller?
Före år 829 var Sverige ett hedniskt land och redan då firade vi jul. Fast då hette det inte jul, utan jol eller jólablót (det vill säga midvinterblot/julblot). Från början hade alltså inte det svenska julfirandet något med Jesus att göra.
Att man efter kristnandet lade firandet av Jesu födelse just i slutet av december berodde på att vi redan hade en högtid då. Månaden för Jesu födelse är inte fastslagen eftersom den inte nämns i evangelierna.
Den 22 december firade man Jol. Den tid vi nu kallar vintersolståndet. Då vände det och det blir allt ljusare. Detta ville man fira och man försökte vinna gudarnas välvilja inför det kommande årets skördesäsong. Eftersom man åt ganska sparsamt på vintern samlade byn mat från alla och man hade en stor fest (julbordet).
Jul innebär en massa julmat och det kom jag in på när jag försökte hitta lite fakta.
Prinskorv tex. För mig är det ingen favorit men andra i familjen vill ha det. Har ni det på julbordet?
Visste ni att första gången som prinskorv nämns i samband med julbord är under andra världskriget 1941 då man föreslog att prinskorven skulle kokas i doppet och serveras till. Prinskorven var alltså billigare en nödlösning.
Man tror sen att prinskorven blev populär på julbordet då restaurangerna på 1980-talet började anpassa sina julbord så de även passade för barn.
Köttbullar då? Har ni med dem på julbordet? Jag vill gärna ha några köttbullar. Men de ska vara hemrullade annars får de vara!
Men vi äter en rätt så varierad julmat med mycket vegetariskt också.
Köttbullarna har varit en del av svensk mat under en lång tid innan de blev självklara på julbordet. Det finns helt klart familjer som haft köttbullar som en del av julbordet redan före sjuttiotalet men det var först när ”Husmoderns köksalmanack” i sin utgåva 1970 föreslog köttbullar till julbordet som det blev riktigt genomslag.
Julgranen då? Hur länge har vi haft den?
Visste ni att man från början hängde granen i taket med spetsen nedåt? Några dekorationer hade den inte då, de kom långt senare.
Att ha julträd är vanligt i många delar av världen och det vanligaste är just en gran som tas in och pyntas till jul.
Man brukar säga att traditionen kommer från Tyskland och ursprunget ska ha kommit från en engelsk munk, Bonifatius (672 - 754) som missionerade i Tyskland under den här tiden. Just då var kristendomen svag där.
Enligt legenden fällde Bonifatius granar och använde trädets trekantiga form för att demonstrera principen om treenigheten (Fadern, Sonen och Den helige ande) för Tyskarna. Han hade stor framgång med sitt missionerandet och efter det blev det vanligt att ta in granar.
