Öde....
DATUM: 2019-03-03
Kategorier ►:
Allmänt,
Fynd på loppis,
Gamla saker på nytt sätt,
Må bra
Okej....
Inte lyser flitens lampa här inte!!
Det ser tämligen tomt ut på inläggen.
Öde.
Övergivet.
Över en månad sedan jag sist skrev och glest har det varit ett bra tag nu.
Emellanåt funderar jag allvarligt på att lägga ner den här bloggen.
Det är ju ändå inte många av mina bloggvänner som finns kvar. De flesta har istället gått över till Instagram.
Men samtidigt ser jag att det ändå är rätt många som tittar in här .
Vilka det kan vara vet jag ju inte riktigt så länge som de inte lämnar en liten kommentar. Men jag kan se att flera kikar in i detta ödehus...
Och visst är det roligt med kommentarer men det är ju också roligt när folket vill läsa vad jag skriver.😊
Vad som hänt sedan sist är att jag hunnit operera min vänstra hand igen.
För er som hängt med mig vet ju att handen stelopererades i februari i fjol men att det inte blev bra efter operationen.
I måndags den 25 februari hade jag tid för en ny operation då tanken var att göra en förlängning av handens senor samt ta bort metallplattan som sattes dit efter att en massa ben togs bort i handleden förra året.
Men det visade sig att det skulle ge så lite men kräva så mkt jobb av mig sen och dessutom lång tid då jag inte skulle kunna använda handen.
Och troligen skulle det inte ge just något alls då själva fingrarnas leder redan hunnit stelnat så mycket.
Men operation blev det ändå och metallplattan samt 8 skruvar är nu borta.
Det känns bra för den har ömmat och skavt hela tiden.Han har karvat i lite ben, skurit bort en massa ärrvävnad och lossat senorna som hade vuxit fast.
Jag hade ställt in mig på en månad med gips men när inte senorna skulle förlängas så behövdes det inte.
Från början fick jag ändå ett bandage som är lika tjockt som gips men fick byta till ett smidigare efter några dagar. Det skulle tydligen blöda så mycket efter att han tog bort all ärrvävnad så därför behövdes ett tjockt förband men det känns skönt att ha ett smidigare bandage nu.
Jag har redan hunnit träffa sjukgymnasten på handrehab för jag ska träna senorna ofta. De måste röras mycket så de inte växer fast.
Jag ska alltså böja fingrarna men inte anstränga typ lyfta nåt...
Det gör ordeeeeentligt ont att böja fingrarna och går bara att göra det genom att jag pressar med andra handen men jag är envis och positiv! Det här ska gå bra!
Jag får redan mina fingrar jättemycket längre ner mot handflatan nu än innan operationen! 😃
Det är f.a pekfingret som är lite envist men alla millimeter är ett framsteg!
Tålamod....Tålamåd Maria.....Det är något jag måste försöka få in i skallen..
Budskapstavlan gjorde jag i ordning strax innan operationen. Tänkte att jag behöver en liten påminnelse om att det kommer att bli bättre, men kanske inte på en gång!
Den lilla Herr Gårman hittade jag på en loppis för nåt år sedan. Den är av trä med pappersframsida och har antagligen använts i undervisningssyfte.
Jag tycker den är så fin och nu passade den bra in här med den texten!
De gamla skyltarna för övergångsställe var finare förr tycker jag.
Namnet Herr Gårman, vet ni var det kommer från?
Det kommer från "här går man...", ni vet som barnsången där man skulle lära sig trafikregler...
Här går man, här går man, på vita strecken får man...
Det var Gullan Bornemark som sjöng den och från början var texten "på gula strecken får man.." eftersom strecken var gula på 60-talet då den skrevs men texten ändrades sedan till vita.
Den här blå-gula modellen fanns innan vi bytte till högertrafik. Då byttes de ut i samband med att det blev vita streck istället för gula.
Utseende fick mannen i slutet av 1950-talet av tecknaren Kåge Gustafson och än idag ser han likadan ut, även om det idag kommit till en tjej och även en del andra figurer. Tex hönor.
Ser ni att den blå-gula skylten har övergångsstället markerat med prickar/punkter i två raka linjer på vardera sida om "Herr Gårman" och inte streck.
Det beror på att övergångsställena från början markerades på detta sätt.
1967 infördes en ny skylt lik den gamla, enda skillnaderna var att det yttre fältet fick en mörkblå färg och triangeln blev vit.
1970 ändrades de lite mer och fick det utseendet som dagens skyltar ser ut.
Så.... då fick ni en liten minlektion och övergångsställets historia! Hihi!😂
Och på tal om skyltar, den här hänger vid vår ytterdörr och är nog ännu äldre än Herr Gårman-skylten.
Visserligen hade vi många plusgrader för ett tag sen men senaste dagarna har det varit kallt. Igår morse hade vi minus 18 grader på morgonen så bäst att hålla dörren stängd än ett tag!
Skylten är gammal, nött, lite bucklig och rostig.
Men oj vad jag tycker om den! Defekt men ändå så bra!
Tänk om man ändå kunde ha samma uppfattning om sig själv!
Självmedkänsla.
Inte det lättaste...Men jag försöker acceptera. Livet blir ju inte lättare av att jag gräver ner mig över alla defekter!😄
Alla ni som nu kikar in här hos mig önskar jag en fortsatt fin söndag och en superfin kommande vecka med många härliga vårvinterdagar!
Ta hande om er!
Kram / Maria
