Min och Lottas barndom
DATUM: 2018-04-09
Kategorier ►:
Allmänt
I går när vi bläddrade runt bland tevekanalerna så hamnade vi på en kanal som just då visade Lotta på Bråkmakargatan och jag sken genast upp!
Jag älskar de filmerna! De flesta av Astrid Lindgrens filmer är älskade men just Lotta har jag alltid gillat lite extra.
Miljön i filmerna påminner mig så mycket om min egen barndom så jag sitter ofta med ett leende när de visar alla nostalgiska miljöerna!

Alltså kolla köket hemma hos Lotta! Precis så minns jag min barndoms kök! Så typiskt med det inbyggda lilla kylskåpet

Och den bruna mjölkflaskan. De minns jag så väl!

Bruna flaskor för mjölk och små genomskinliga för grädde som den här flaskan på bilden.
Det är jag på den här bilden och inte Lotta.:-) Jag skulle tro att det är chockad jag dricker ur muggen och det är nog inte grädde i den lilla flaskan utan mjölk som min mamma tagit med på utflykten.

Den här lilla tjejen hör inte heller hemma i nån Astrid Lindgrenfilm. Det är jag vårt kök. Det är inte min mammas knä jag sitter i utan vårt hembiträde.
Man ser inte sådär jättemycket av köket men man anar att det är ett typiskt 50-talskök.

Här är det Lotta-filmen igen .Precis så här såg pjäxorna ut. Stela och kalla. Men alla hade såna.
Rätt så fina är de i just rött iallafall! :)

Den här bilden kommer inte från filmen. Det är min egen barndom. Det är jag som klappar katten på brevlådan , vår lilla Tussan. Hon som står utmed är min kompis. Ser ni vilka skor vi har? Pjäxor båda två! :-)

I filmen vill Lotta så gärna få en cykel men i brist på egen lånar hon tant Bergs cykel ( Ååå vilken mysig tant denna tant Berg är!)
Jag var lyckligt lottad och fick en egen cykel rätt tidigt men jag minns att jag emellanåt lånade min mammas blå cykel. Den påminde om cykeln som Lotta har på bilden. Så liten som Lotta är på bilden var jag inte men jag minns att den var för stor för att jag skulle kunna sitta och cykla.
Jag är glad att pappa gillade att fotografera när jag var barn för idag är det roligt att ha kvar såna bilder och minnas tillbaka på den tiden.
Då var det var ingen självklarhet med kamera i varje hem. Inte som nu när i stort sett alla går omkring med en mobil dygnet runt och mobilen har en kamera som många gånger är lika bra som en rätt ok vanlig kamera.
Överallt ska mobilkameran fram och det är inte alltid helt uppskattat av mig! I allafall inte då jag är objektet de vill fotografera.
Jag har aldrig varit någon linslus, varken som barn eller i nutid. Men samtidigt tycker jag ändå att det är roligt att se bilder från förr så kanske jag uppskattar dagens bilder på mig om en sådär tio tjugo år! Hihi!
Hoppas solen lyser lika mycket hos er som de lovat att den ska göra hos oss den här veckan!
Kram / Maria