Vad ser du i din spegel?
Vad ser du när du ser dig själv i en spegel? Hur är det med din självkänsla?
Såååå många sidor det finns om att förstärka sin självkänsla.
Sidor på internet, i böcker, kurser. ..
Jag har själv läst massor, verkligen massor!
Jag ramlade in på en sida med precis samma budskap igår och det fick tankarna att snurra lite extra.
Rådet man hela tiden fått har varit att man ska älska sig själv. Att man MÅSTE älska sig själv, annars kommer man aldrig att bli lycklig!
Har råden hjälpt? Nja.....
Nu har jag läst de senaste angående just självkänsla och nu börjar bitarna falla på plats! Nu kan jag lättare ta åt mig av det jag läser!
Man har länge ansett att självkänslan är den måttstock på hur bra vi mår på insidan.
Ju högre självkänsla du har, desto bättre mår du. Punkt.
Det vi också har fått lära oss är att om du inte riktigt trodde på det du sa så skulle tilltron komma av ett envist repeterande. Typ som mantrat ”fake it until you make it”. Alltså, säger du det tillräckligt ofta så kommer du tillslut att tro på det.
Om den teorin stämde skulle vi inte behöva några skilsmässor! Känner du att känslorna svalnar för din partner, oavsett orsak, så ställ dig framför denne och tänk på istället på hur mycket du älskar personen. Tjatar du tillräckligt länge i dina tankar så borde det väl hjälpa?
Det behöver inte var en partner, det kan vara en person, vem som helst, som gjort dig illa på något sätt.
Oavsett vad den personen gjort mot dig så borde du väl enligt den teorin kunna älska vem som helst om du verkligen övertalar dig att göra det?
Eller???
Men det som forskningsvärlden nu upptäckt är att peppning av detta slag inte alls gjort oss positiva utan det gav tvärtom negativa bieffekter.
För när vi enbart fokuserar på det som är positivt tar vi inte hänsyn till det som är negativt . Sånt som trots allt är en helt naturlig del av oss. För vi människor är både svaga och starka , vi är både onda och goda. Vi är inte antingen eller, vi är både och.
Eftersom vi är mänskliga så är inte självkänslan på topp alla dagar.
Om vi de dagarna försöker övertala oss om att vara positiva så kan det kännas så fel.
Vi säger något som inte stämmer med hur vi känner innerst inne.
Vad vi istället skulle behöva är en kärleksfull uppmuntran och inget pepptalk!
Vi behöver inte tjata om självkänsla, vi behöver ge oss själva medkänsla, lite omtänksamhet.
Det kan underlätta om du bara konstaterar att det känns jobbigt. Att erkänna dina känslor.
”Ja, jag känner mig helt värdelös just nu och ja det är smärtsamt.”
”Att ha det jobbigt ibland ingår i livet”
För det är ju faktiskt så att ingen är utan fel och brister, alla i hela världen är ofullkomliga och gör bort sig. Ingen är perfekt., det är något vi delar med hela mänskligheten.
Peppa sig själv funkar för självkänslan när man mår bra men är man arg, nere eller rädd så behöver man mera en varm kram av förståelse.
Precis som du säkert gör mot andra, för inte står du väl och peppar någon som är ledsen? Inte heller är du dömande. Du försöker säkert att ge ett kärleksfullt bemötande, trösta och hjälpa.
Självmedkänsla innebär att du bemöter dig själv med samma sympati som du bemöter andra som lider.
Självmedkänsla är inte samma sak som självömkan utan istället ett kärleksfullt och moget bemötande av lidandet inom sig själv.
Självmedkänsla är att stötta oss själva när negativa känslor är på väg att ta över.
Försök att bli vän med dig själv. Du måste inte älska dig själv för att bli lycklig! Att acceptera dig själv räcker! Att känna att du duger precis som du är med alla positiva och negativa sidor inom dig!
Du är inte mer än mänsklig och du gör så gott du orkar!
kram / Maria
